torsdag 10 november 2011

Det spännande läkarbesöket....

Jag var till familjeläkaren här om dagen för att få höra lite om min ämnesomsättnings trubbel...
jag blev inget klokare alls.. men här kommer en liten story om det:


Kommer inrusande två minuter i halv fyra på tisdags eftermiddagen hade tid halv.. tar en kölapp och väntar... och väntar.. och väntar, tillslut kommer jag fram till rec. och får betala 140:- och sedan sätta mig och vänta igen...

Nu var jag ju ca 15 min sen. men det var nog tur att jag inte kom så mycket tidigare för läkaren jag skulle till var tydligen försenad oxå.... när jag setat i 5 min kom en annan patient ut från läkarens rum.. sedan fick jag vänta i 5 till.... jaja, så kom hon då ut.. en person som såg ut som ett nyvaket penntroll, som jag vid senare eftertanke misstänker gå på någon "uppe-i-det-blå-drog"... Jag hoppar upp ur soffan i väntrummet och går in på rummet...

Sätter mig i besöksstolen, en tygbeklädd gammal stol (bläääääääää)  penntrollet på droger sätter sig i sin kontorsstol och... ingenting händer, tystnad, hon bara sitter där och stirrar på mig!!!!
 "JAHA??" säger jag.

"Hur står det till med dig?" frågar penntrollet tillslut med huvudet på sned och en konstigt flin över munnen.... "jo, jag mår bara bra, lite förkyld men det är väl alla" försöker jag skojja till det lite...

"Hm" mer stirrande....... "Och du äter levaxin?"   "ja, jo, det gör jag, det fungerar bra" svarar jag och tänker.. det är väl därför jag är här?

"ja, dina prover var bra så det fungerar ju med levaxin"  mumlar hon fram...

mer stirrande........

"Och hur har du det hemma då????"  frågar personen som jag nu börjar bli allvarligt rädd för och överväger att springa ifrån... eeeh.. jag ser nog ut som ett levande frågetecken...
eftersom jag 1. aldrig haft problem hemma.. 2. aldrig har träffat människan förut....

jag svarar.. "eeeh, jo det är bara bra?!" "bara bra" upprepar jag mig medans jag funderar på att fråga om hon blandat ihop mig med någon annan...

Och då frågar den nyvakna, drågade penntrollet:

"och du har börjat jobba igen nu?" frågar hon... "va? ja.. jag har alltid jobbat???!!??!!!!" nu är jag övertygad om att människan (?) har blandat ihop mig med någon annan...

Dags för undersökning... eller vad man nu ska kalla det...jag hoppar upp på britsen och hon tar blodtryck, lyssnar på hjärta och lungor.

Innan hon tar blodtrycket måste hon gå ut från rummet för att hämta en blodtrycksmanchett, då passar jag på att snabbt som ögat luta mig fram för att se så det är mitt personnummer som står i datorn, och det var det så hon hade rätt patient framme.... och då blir ju frågorna ännu konstigare!!!

När hon tar blodtrycket medans jag sitter blir det högt, så hon tar ett liggande och då blir det perfekt.. då kommer nästa "vettiga" dialog (monolog??!!)

"ja, det blev ju högt när du satt upp, men det har blivit högt på alla jag har haft sittandes idag, hm.. man kanske spänner armen när man sitter, ja, gör man det? jo, det gör man nog, gjorde du det? ja det gjorde du nog, men det blev ju bra när du låg ner... det var ju bra"

Nu har jag förberett min flyktväg och undrar och jag hinner springa ut innan hon har pratat färdigt...

Men hon hinner fråga: "och du har medicin nu så det räcker?" "ja, jo du skrev ju ut för fyra hämtningar så jag har för ett år" svarar jag... "ja, så då har du medicin då?" frågar hon IGEN! "ja, jo, det har jag"
"ja, annars är det bara att du ringer, och så behöver du ju inte komma hit förrän om ett år, men du får väl höra av dig själv för det är ju så långt fram så det kan vi inte hålla reda på"
"visst" svarar jag men tänker "aldrig i livet".

"Ja, har du medicin nu då?" Annars är det ju bara att du ringer" upprepar hon nu för tredje gången


Jag SPRINGER därifrån och UUUT!!!!!!!!! tar inte ens på mig jackan förrän jag är ute i entréhallen.

Jag gick tidigare från jobbet, jag betalade 140:-, jag stressade som en galning för att träffa ett nyvaket penntroll som förmodligen inte ens visste vad hon själv hette...

Ingenting om varför jag var där, tillexempel vad bristen av det här sköldkörtelhormon beror på eller vad det innebär eller någonting, nu hade jag ju kunnat fråga det, visst, men jag har läst på ganska mycket och jag kände väl att jag inte ville ge mig in i någon djupare diskussion med den där....

besvikelse, HUR kan en sådan person få arbeta över huvud taget? och dessutom som LÄKARE???? Jag får nog byta igen... TUR att det här var andra gången på 6 år som jag måste gå till familjeläkaren! TUR att jag inte behöver gå oftare, jag tycker verkligen synd om människor som måste gå ofta hos familjeläkare som den jag träffade... det finns säkert bra familjeläkare oxå.. men jag har bara träffat EN bra och han hade jag som läkare när jag var liten och hade massor av öroninflammationer! EN! 1! på 27 år!

2 kommentarer:

Färna sa...

Hahaha. Jag vet att det är lite tragiskt men du gav mig ett gött skratt så här på fredagsmorgonen. =)KRAM!

Elin sa...

Hihihi, det är meninge:) Lika bra att skratta åt det!

Hoppas du mår bra!


KRAM KRAM